Debatt

Inlägg taggade ‘osynlighetsmanteln’

Osynlighetsmanteln

 

Feministiskt Initiativ (FI) är det mest svårbegripliga partiet av alla, det mest svekfulla och samtidigt det mest förvirrande.

För att få lite perspektiv på läget i Sverige som FI står inför kan vi till att börja med föreställa oss ett konceptuellt ”jämställdhetsindex” för alla de män som trampar svensk mark. Tanken är att ju högre ”index”, ju mer jämställd anser individen att män och kvinnor är.

Det är i dagsläget uppenbart för alla (utom möjligen för en skock blinda höns och ett antal PK-politiker) att detta ”index” minskar i mycket rask takt!
Rent illustrativt kan vi vidare förställa oss hur det skulle se ut om ”indexet” avspeglades linjärt i form av kroppslängd. Den perfekt jämställde mannen skulle då kunna normeras som exempelvis 2 meter lång. Medellängden bland etniska svenskar skulle gissningsvis bli runt 180 cm.

Men därutöver skulle vi plötsligt se hundratusentals dvärgar spatsera omkring på landets gator!

FI är naturligtvis inte omedvetet om alla dessa ”jämställdhetsdvärgar” som befinner sig mitt framför deras små näsor, men vad gör man åt saken?
(inget av ovanstående är f ö på något vis ägnat att nedvärdera kortvuxna människor)

Något större civilkurage har ju aldrig varit FI:s kännetecken och det är fullt förståeligt om det börjar skaka i de feminina knävecken inför tanken att utmana alla dessa patriarker, som inte bara är kvinnoförtryckare i största allmänhet utan alltsomoftast religiöst indoktrinerade sådana.
Till detta kommer FI:s svårighet att hantera den kulturrelativistiska tankefällan. Om det så dök upp en invandrarkultur som vid särskilda högtider firade genom att koka in spädbarn på burk så skulle nog FI kunna tänka sig att ligga lågt. Man vill ju för död och pina inte vara kulturrasistisk!
Ändå är situationen potentiellt pinsam och det finns därför ett självklart behov av elegantare bortförklarande lösningar. Det ideala vore väl om man liksom kunde svepa in” dvärgarna” i en ”osynlighetsmantel” à la Harry Potter? Faktum är att detta magiska trick existerar och FI har upptäckt det!

Det åstadkoms genom att man helt enkelt projicerar ”svaghet” på ”jämställdhetsdvärgarna”!

För att förstå hur ”osynlighetsmanteln” åstadkoms måste vi förstå den svenska ”moralchauvinismen” .
Att självutplåning och storhetsvansinne går hand i hand kan förefalla märkligt men är både välkänt och logiskt. I den ”grandiosa godhetens” (storhetsvansinnets) namn följer alltså att det bör finnas ett lika ”grandiost offer” (självutplåningen). Det hela funkar som en slags själslig patologisk gungbräda.
Att alla länder har en kultur som förtjänar att bevaras och försvaras utom just Sverige, kan tyckas märkligt? Jovisst, men häri ligger ju det ”grandiost storslagna”! Vi är så världsunika i vår fantastiska ”uppoffrande godhet”, och denna ”godhet” är så gränslös att vi t o m är beredda att dekonstruera hela den svenska kulturen! Hur gudomligt ”stort” är inte detta? Det svenska moralchauvinistiska syndromet kräver naturligtvis en betydligt mer omfattande analys. Exempelvis en avhandling av någon nervstark doktorand.

Här och nu kan vi bara konstatera att våra moralchauvinister simmar omkring i en sötsliskig sås bestående av egen och ömsesidig beundran. Man ser sig som en ”moralisk elit” med överlägsen ”värdegrund”. Kritiker avfärdas med utsökt förakt som ”lågutbildade främlingsfientliga män från vischan”. ”Godheten” används som kosmetika för att skyla över de egna storhetsföreställningarna och det faktum att man ser ned på andra. Inte minst de man anser sig beskydda, nämligen de ”svaga”. FI befolkas f ö av en svårartad variant av moralchauvinister. Var hittar man lättast dessa? Jo företrädesvis struttande runt i sina innerstadskvarter fullständigt uppfyllda av sin egen förträfflighet.
Ur ovanstående narcissistiska soppa har vi begåvats med ett bisarrt ”regelverk” vars första huvudsats lyder:

”svaghet kräver godhet”!

Innebörden är bl. a att det egentligen inte spelar någon roll vad ”svaga” tar sig för. Kvinnoförtryck? Rasism? Rån? Våldtäkt? Mord?
I moralchauvinisternas ögon är allt detta en i princip naturlig följd av deras hemska ”utsatthet”!
Således kan ingen rättrogen moralchauvinist tänka sig att lägga en endaste liten sten på dessa ”svaga” människors redan ohyggliga ”börda” genom att komma dragandes med en massa anklagelser!

Så när nu FI definierar vårt importerade, svårartat kvinnoförtryckande patriarkat som ”svaga” och ”utsatta” så måste de ovillkorligen behandlas med ”absolut godhet”! Voila! Osynlighetsmanteln!

Att vurma för de ”svaga i samhället” utifrån ett överlägsenhetsperspektiv bakom en mask av ”godhet” är ju en gammal svensk paradgren. Finns det någon som inbillar sig att t ex Palme eller makarna Myrdal betraktade ”de ”svaga i samhället” som sina jämlikar?
Dagens ”svaghet” är dock inte samma som gårdagens (tveksamt om detta kan kallas utveckling). Det största och viktigaste kriteriet för att numera kvala in till det ”svaga laget” är att man ”icke-vit”! Gränsdragningen är lite ”fuzzy” men man kan ju inte förneka skogen bara för att det inte går att säga exakt var skogsbrynet börjar.
Denna ”svaghet” uppstår egendomligt nog när den ”icke-vite” bosätter sig i Sverige. Det är ju exempelvis inte så att moralchauvinisterna betraktar t ex Barack Obama (f ö en av mina favoriter) som ”svag” där han befinner sig just nu. Men skulle han (mot all förmodan) flytta hit så bleve han också drabbad!
Skälet till denna plötsligt uppkomna ”svaghet” är att så snart individen ifråga sätter ned sina ”icke-vita” fossingar på svensk jord blir hen enligt den moralchauvinistiska doktrinen pressad till marken av ett extra, selektivt ”gravitationsfält”, nämligen den allestädes närvarande ”svenska rasismen”! Higgs et al. missade tyvärr en elementarpartikel, nämligen den svenska ”rasistbosonen”.

För alla som har en själslig konstruktion där föreställningen om den egna ”grandiosa godheten” är en basal del av självbilden så är det naturligtvis väldigt viktigt att det nära till hands finns lämpliga objekt att slösa denna ”godhet” på. Omvänt vore det ju direkt plågsamt att sitta där, formligen uppsvälld av ”godhet” och inte kunna hitta någon att hälla den över. Ungefär som en ko som inte mjölkas, om liknelsen tillåts.
Detta leder till en viktig slutsats:

Att frambesvärja ”svaghet” är ett moralchauvinistiskt självändamål!

Eller för att travestera en känd, FI-supportande kompositör:
”Den (”svagheten”) måste finnas, den måste! Jag lever mitt liv genom den!”
Föreställ er själva om Sveriges invandrare hade bestått enbart av ”vita”, ”starka” människor. Hemska tanke! Hur skulle moralchauvinisterna fått avsättning för all sin ”godhet” då?

En ”vit” person kan omöjligt vara riktigt ”svag” i moralchauvinisternas värld. Är inte det rasism? Jovisst! I moralchauvinisten frodas omedvetet en hel del rasistiskt tankegods. Men hon förstår det inte själv eftersom hon är så bländade av sin egen ”godhet”. Och dessutom har lite svårt för det här med principer.
Det omöjligt att vara rasistisk mot en ”vit”. Det biter liksom bara inte. Själva hudfärgen ger någon sorts immunitet och fungerar som ett slags ”rasismteflon”. En ”vit” kan inte heller bli diskriminerad. Så om t ex en ”icke-vit” får förtur till ett jobb enbart p g a sin hudfärg är det helt OK eftersom den ”icke-vite” alltid är ”svag” medan den ”vite” alltid är ”icke-svag”.
Det finns tyvärr bara en, mycket otrevlig, förklaring till denna fullständigt idiotiska principlöshet. Moralchauvinisterna anser (av någon anledning som man helst inte vill veta) att ”vita” har någon sorts ”överlägsenhetsmarginal” som gör att de aldrig kan betraktas som ”svaga”!
Man kan naturligtvis grubbla sig blå över hur hjärnor som förmodligen klarar procenträkning och kanske t o m kan lösa enkla ekvationer har lyckats frambringa något så svårslaget korkat.

Eftersom en långt ifrån försumbar rasism så uppenbart krälar omkring bland deras mest omedvetna synapser så är en ärlig självrannsakan ett vågspel som ingen moralchauvinist törs utsätta sig för. Facit måste ju helt enkelt bli ”antirasist XXL”, allt annat vore en fullständig katastrof! Alltså gäller ”locket på”. Ju mer unket och instängt som puttrar under detta ”mentala lock” ju mer glödande ”antirasist” kan vi förvänta oss!
Religiöst hyckleri fungerar på exakt samma sätt. Ingen, absolut ingen, är så brinnande i sina böner som den religiöse hycklaren! Tvivlet (det egna och andras) måste ju hållas borta till varje pris.
Var gör då moralchauvinisterna av sin omedvetna rasism? Jo man tillämpar en välkänd psykologisk försvarsmekanism som kallas ”förläggning utåt” (jämför talesättet ”man dömer andra efter sig själv”).
Det är ju inte så att moralchauvinisterna medvetet pådyvlar andra människor tankar som egentligen fötts under deras egna ”mentala lock” (som dessutom fungerar mera som en tesil). Man tror fullt och fast på att man vet vad ”andra” tänker.
Så när en nedvärderande tanke om ”icke-vita” (naturligtvis i all godhet!) diffunderar upp genom moralchauvinistens ”tesil” är hon alltså fullständigt oförmögen att inse att denna tanke faktiskt emanerar från henne själv! Och eftersom hennes tankevärld tenderar att bli fixerad runt detta tema måste en yttre orsak konstrueras.

Detta är skälet till att moralchauvinisterna ser rasism precis överallt! Det är helt enkelt deras egen, ständigt närvarande, omedvetna rasism som ”förläggs utåt”!

I en ideal framtid kan vi tänka oss att hudfärg är fullständigt ointressant. Ingen bryr sig. Så om om någon t ex skrek ”svartskalle” till en mörkhyad skulle omgivningen bara reagera med oförstående. Vad var detta för konstigt tillmäle? Ska det föreställa nedsättande? Så dumt!
För att komma dit är det oerhört kontraproduktivt (och avslöjande) att som många moralchauvinister, vara fullständigt rabiat fixerade vid hudfärg. Man rycker ut i galna och osymmetriska försvar som egentligen med all önskvärd tydlighet bekräftar att man innerst inne själv anser mörk hy är en ”svaghet”, ett slags ”lyte”. Och människor som angrips för sina ”lyten” måste naturligtvis försvaras! I ”godhetens” namn. Detta är lika korkat som när läraren ”försvarade” Kalle som mobbades för sitt utseende, med orden ”sluta reta Kalle, han kan inte rå för att han ser ut som han gör”. Jamen tack så in i h-e mycket, tänkte Kalle över denna björntjänst.

Det har tyvärr blivit allt vanligare att ”icke-vita” slår mynt av sin situation. En grupp krönikörer i dagspressen verkar bara kunna skriva om ett enda tema. Med stora, blanka, anklagande ögon återkommer man om och om igen till hur nästintill outhärdligt det är att behöva ta sig fram i det svenska samhället i egenskap av ”icke-vit”. Tanken verkar vara att vi läsare skall kunna skuld och därigenom plötsligt bli renade i vår ”rasistiska” själ (varför tillämpas inte denna genialt enkla terapeutiska metod mer generellt?) Återigen avslöjas hur moralchauvinisterna fungerar. Det handlar inte om vad individen innerst inne ärligen tycker. Det handlar om att med inre repression tvinga fram ”det rätta” tyckandet! Det totalitära själslivet skräddarsytt för en totalitär stat.

Varför ägnar sig FI så intensivt åt antirasism i stället för att, som man kunde förvänta sig, fokusera helt på kvinnors jämställdhet?

Det är helt enkelt så att ”osynlighetsmanteln”, som ju är till för att dölja FI:s monumentala svek, kräver löpande underhåll för att inte tappa sina magiska egenskaper! Bilden av ”jämställdhetsdvärgarna” som ”svaga” och ”utsatta” måste således upprätthållas! Och eftersom deras ”svaghet” är sprungen ur att de är ”offer” för ”rasism” så måste naturligtvis denna ”rasism” hela tiden stampas fram ur marken!

Således producerar FI rasistanklagelser på löpande band för att vidmakthålla ett avledande fokus. Ungefär som en snökanon när barmarken hotar.

Moralchauvinisternas ”godhetsrasism” vilar på följande hörnstenar:
De ”svaga” måste få ”godhet” från de ”starka”
• ”icke-vita” är ”svaga” enbart genom sin hudfärg
• nedvärdering av ”icke-vita” maskeras som ”godhet”
• egna nedvärderande/rasistiska tankar om ”icke-vita” förläggs utåt
• ”vita” är aldrig ”svaga”
• ”vita” kan inte diskrimineras
• ”godheten” förhindrar utkrävande av ansvar av ”svaga”
• ”icke-vita” är p g a sin ”svaghet” och ”utsatthet” aldrig riktigt ansvariga för sina handlingar
• att utkräva ansvar av ”icke-vita” är rasistiskt
• att kritisera ”icke-vita” är rasistiskt
• att ställa krav på ”icke-vita” är rasistiskt

Har exempelvis någon, någonsin hört någon formulera ett endaste litet krav på romerna? Det finns en SOU på över 800 sidor från 2010 om romernas situation i Sverige (som ju bl. a kännetecknas av att 80% inte jobbar). Inte ett endaste krav på förändring av den romska attityden!

Visst är det väl underbart att så felfria människor och en så fulländad kultur faktiskt existerar?

Jan T God

Annonser